Två och en halv MAN heter det faktiskt!
Det finns dock ett exempel på en ganska enkel översättningsövning som retar mig något vansinnigt. Det är fallet med TV-programmet Two and a Half Men, som det heter på engelska. TV3 och TV6 som sänder programmet i Sverige har av detta gjort den bekväma - och ordagranna - översättningen Två och en halv män vilket folk i allmänhet har accepterat som en rimlig översättning utan att reflektera över hur konstigt det låter. Två män är utan tvekan plural, men när man ligger till den där halvan brukar vi annars i svenskan låta substantivet stå i singular:
Fyra och en halv timme (inte fyra och en halv timmar)
Elva och en halv stol (inte elva och en halv stolar)
Trettiosex och ett halvt äpple (inte trettiosex och ett halvt äpplen)
Därmed borde det rimligen också heta Två och en halv man!
Om någon har något motbevis mot denna slutledning är ni välkomna att höra av er!
Lektion 6 - Bindestreck
När jag var liten och skulle lära mig läsa och skriva tjatades det en del om hur man ska avstava ord när utrymmet på raden tar slut. Denna problematik har i princip utrotats i och med datorernas inträde. En del (min latinlärare på gymnasiet, t ex) tycker att man ska avstava även när man skriver på dator, men det känner jag är rejäl överkurs. Alltså: i löpande text uppstår inte problemet att raden man skriver på är slut före ordet är det så ofta längre. Och gör det det så kan ordet i sin helhet bara stå på nästa rad istället. Det blir dock ett problem på t ex förpackningar när tillverkarna tycker att det är snyggt att skriva sammansatta ord på två olika rader, t ex:
hallon
soda
Utan det nödvändiga bindestrecket har vi plötsligt en särskrivning. Inte bra. Tyvärr är detta är ett MYCKET vanligt fenomen just på förpackningar. Eller, som i nedanstående fall, på en stor tavla vid ingången till Maxi: 
Ja, vad börjar man? Veckans bageri är jag med på. (Grattis till det...?) Men var kommer klippet in? Och GI limpa? Fattar ingenting. En mer korrekt text hade kunnat se ut så här (om man nu MÅSTE skriva det på olika rader):
"Veckans
bageri-
klipp
GI-limpa"
En annan gång då det är viktigt med det lilla strecket är när man vill räkna upp saker på ett alldeles särskilt sätt, t ex:
sommar- och vinterkläder
pappers- och plastpåsar
I de här fallen betyder strecket att man inte orkar skriva ut "kläder" eller "påsar" två gånger, eftersom det blir tjatigt, men man vill ändå uppmärksamma läsaren på att det inte är klart efter "sommar" eller "pappers". Även här blir det särskrivning om man väljer att utelämna bindestrecket. 
JÄTTEKUL för er att ni har både kompisar och barn, men är det så viktigt att det måste stå med i menyn?
Ett litet bindestreck hade kunnat klargöra begreppen i den röda texten.
En present från min kompis Jenny som tagit bilden i Växjö. Notera också de olika "Rullarna". Suck.
... Och även om en del lyckas få med det där bindestrecket så blir det ändå fel! Dagenslunch -som ett ord- är ett ord som jag aldrig hört talas om. Om ändå pizzorna hade smakat som Josephs, då hade jag inte klagat... Men de gör de inte. Så jag klagar. (Pizzeria Sparta i Kalmar.)
Geografi är också svårt
Detta är ett tips som jag fick från Mirja och som är hittat på Rosenlundska källarens hemsida.
Direkt efter jordbävningen på Haiti var det många som var villiga att skänka pengar och hjälpa till. Här är väl ett av de mer misslyckade sätten. Om invånarna på Haiti behöver hjälp verkar det väl ganska korkat att skänka pengarna till Tahiti? Även om det låter rätt likt.
Tillbaka där vi började
Att lappar och tvättstugor är en knepig kombination är nog allmänt känt, särskilt för alla som har läst David Batras underbara bok "Den som inte tar bort luddet ska dö". Den typen av lappar som han har intresserat sig för har jag tyvärr (?) inte stött på, dock rättade jag en hel del andra lappar i min tvättstuga i Växjö. Denna lapp handlar i och för sig om en tvättstuga, men är uppsatt i mina föräldrars trappuppgång. Det var där jag första gången tröttnade och hämtade en penna för att rätta. Förmodligen är denna text skriven av samma författare som verkar tro att stor och liten bokstav är något som bara kan slumpas fram och så blir det bra. Punkter och mellanrum och andra små detaljer är tydligen inte heller något man bör tänka på när man ska skriva en lapp som ska sitta i 15 trappuppgångar.
Det allra värsta är nästan att när jag nu läser lappen igen hittar jag ÄNNU fler fel vilket innebär att det enda som författaren egentligen har klarat av är att skriva är en rubrik.
