Språkkampen

Det finns dagar då jag känner att allt är hopplöst. Särskrivningarna är ÖVERALLT och ingen tycks bry sig om att stava rätt. Jag tänker att det är nog är lika bra att vänja sig. I framtiden kommer en lång hårig tjej vara samma sak som en långhårig tjej. MEN, så kommer det andra dagar då jag känner att kampen inte är förgäves: 



En affísch på mitt jobb. Som inte JAG har rättat. Jag föreställer mig att det är en elev som har gjort en insats. Fantastiskt! Jag blir så glad! Kampen går vidare!